EKHOF - EKHOVS HERRGÅRD - STORA EKHOV
               

Ekhov har anor ända från Gustav Vasas tid. Hela området Ekhov/Bondängen inhägnades och Gripsholms ”Kongliga Diurgård” kom till år 1555 för att Gustav Vasa skulle få jaktmarker. På Ekhov bodde djurgårdsförvaltaren och gården kallades bara djurgårdsförvaltarbostället. Hovet på Gripsholms slott anordnade ofta storartade jakter, i synnerhet under Fredrik I:s och hans närmaste efterträdares tid. 

Gården blev i början på 1800-talet arrendegård och husen fick lösas in av arrendatorn, dock inte marken. Arrendet omfattade även rudfisket i sjön Fatburen. Omkring 1850 började gården benämnas Ekhof, namngiven av de jättelika planterade ekarna kring mangårdsbyggnaden. Ett praktexemplar, ca 600 år gammalt, lever fortfarande i allra högsta välmåga strax bakom huset.  Ända fram till 1940-talet betalades arrendet för Ekhof till slottet.

Den gamla träbyggnaden från 1700-talet brann ner 1880 och ägaren, notarie R. von Stockenström, lät uppföra ett nytt hus av handhuggen granit och tegel på samma grund. 1882 stod huset färdigt, byggt av slottsbyggmästare August Rahmqvist, efter arkitektbröderna Axel och Hjalmar Kumliens ritningar. 

Bland övriga som bott här märks apotekare Hjalmar Lind, godsägare Johan Edgren, godsägare Thorselius, disponent O. M. Strömberg, godsägare August Axel Grevesmühl, byrådirektör Göran Wernecke.

Under senare tid har ”Ekhovs Herrgård” varit hemvist för både förfalskningsmuseum och telecom/dataföretag.

Eriksson/Philp köpte fastigheten 2010 och lät totalrenovera huset samt bygga ett garage. Samtidigt började man använda namnet Stora Ekhov officiellt. Fastigheten intill hade haft samma ägare och man hade då kallat husen Stora respektive Lilla Ekhov.  







                     Ekhof                                       Ekhovs Herrgård

     Stora Ekhov